Intimate moments
Gång på gång visar John Mayer på betydelsen av den personliga kontakten till sina fans. Jag tror att de flesta av er kan hålla med mig när jag säger att den personliga kontakten är mycket uppskattad. Kontakten sker inte bara i det verkliga livet, på spelningar och i verkliga möten, utan också i sociala medier. Ofta får vi höra artister som säger att det bästa med deras yrke är "the intimate moments with the fans" – oavsett om den sker i det verkliga livet eller i medier. Trots att kontakten via medier endast tar några minuter har den en stor betydelse för personen som sitter på andra sidan skärmen. Stor betydelse hade den i varje fall för "Chyennemarie". För en vecka sedan la hon upp en video på sin instagram där hon spelade "Age of Worry", en låt som för många är väldigt svår att spela på gitarren. Även för John Mayer. Förutom att ge beröm, visar John också på enorm ödmjukhet i sin kommentar till "Chyennemarie". Trots att hon har mycket kvar att lära (ska komma från mig?) och kanske inte är den vassaste kniven i lådan väljer John att peppa och berömma henne. Tänk att hans lilla kommentar troligen kommer göra att hon aldrig ger upp sitt gitarrspelande. Stort!
På tal om kontakten till fansen tänkte jag säga några ord om det som John skrev till oss via Tumblr igår. Han börjar att skriva om livet som artist – hur han, med sin kreativitet, vill övervinna rädslan att misslyckas. För visst går det att misslyckas som artist? Jag tänker tillbaka på då John och hans vänner firade att "Paradise Valley" nått andra plats, med den fantastiska tårtan… I samband med detta skrev John något om att det för honom inte handlar om att kamma hem alla priser och toppa alla listor, utan att göra musik som folk uppskattar. Personligen känner jag att musikbranschen är den bransch med störst fokus på att vinna, toppa och tjäna feta summor pengar. Det hetsas dagligen om låtar som sålt platina, artister som kammar hem alla typer av music awards och album som toppar listor i månader. Ja, kanske kan man misslyckas som artist. Jag tror dock att sättet som man ser på sitt skapande av musik är avgörande. Är syftet att toppa listor eller att göra musik som jag och mina fans gillar? Själv tror jag att sättet som John ser på "musik-kulturen" är den bästa strategin för att inte misslyckas, och där kreativitet är det bästa medlet. Han fortsätter att skriva om musikbranschen och tar upp aktörer såsom journalister, skivbolag och sponsorer – huruvida han det kommande året ska ta hänsyn till dessa i sitt skapande av musik. Vad jag förstår är det ingenting som i år kan sätta stopp på hans kreativitet. Istället för att tänka ska han göra. Gillade särskilt när han skrev "Sometimes, if you spend too much time debating between two places to go, you miss the flight". Så vad kommer vi få se mer av i år? "Write more songs, book more studio sessions with musicians I don’t have a master plan for the purpose of, take more photos, take more chances". I slutet av texten skriver han om sitt sätt att uttrycka sig. När jag läste detta stycke fick jag en känsla av att läsa låttexten till Shadow Days. "For the past several years I’ve seen expression as a vulnerability, and certainly for some of that time it was necessary, but it’s not anymore". John slutar aldrig att förneka sitt förflutna men väljer att se framåt. Han avslutar texten med några lovord. "Please know I will be spending every bit of my energy on making the purest and best music I possibly can. Thanks for standing by my side."