6 år sedan, upptäckte jag John Mayer och hans musik. Eller ja, John Mayer upptäckte jag nog ännu senare då den första tiden bara var en grym röst med underbara låtar - inte tänkte jag på vem det var som sjöng inte! Sedan 6 år har jag haft en bra relation till musiken, jag vet alltid var jag har den och jag vet att den aldrig kommer gå ur tiden för mig. Till skillnad från många andra artister, där spelandet av deras låtar och album ofta sker intensivt i korta perioder, har jag under dessa år lyssnat på John Mayers musik då och då under långa perioder....fram tills nu....Historiken för spelade låtar på min Spotify måste se helt sjuk ut. Första låten påväg till tunnelbanan, John Mayer och sista låten innan jag somnar, John Mayer. Igår natt sov jag med hörlurar, hur friskt är det?! Det sjukaste var nog ändå några veckor sedan då alla mina tankar kretsade kring bloggen, och jag drömde att jag var på Mayers konsert! Ush, ni får inte tro att jag är något jävla fan-freak... Så var vill jag komma med detta? Jag har helt spelat sönder alla Mayers låtar - trodde jag! Tills jag kom på att det finns säkert över 50 låtar med John som inte kommit med på de olika albumen. Jag vill inte skriva om alla idag, utan tänkte ta upp en av mina absoluta favoriter.

Everything You'll Ever Be (Hotel Bathroom Song)
Days are long and words are cruel
They won't get the best of you
Because everything you'll ever be
You have always been to me

Flera trodde att denna låt skulle komma med på Born and Raised, vilket den tyvärr inte gjorde. Ibland känns det som att de bästa låtarna är de som aldrig kommer på albumen, var är det för spel du kör John?! Som sagt, det finns många fantastiska outgivna låtar av John Mayer som jag personligen tycker ska sammanställas och släppas i ett enda album. "Everything You'll Ever Be" är, enligt min tolkning, en kärlekslåt där John försöker säga att allt det hon någonsin kommer bli, och det bästa hon kan vara, har hon alltid varit i hans ögon. Hon är det bästa hon kan vara för honom. Med låten vill han bevisa för henne att de hör ihop och att det är tillsammans som de är som bäst. På något sätt tycker jag att denna låt är mycket starkare än exempelvis "Something Like Olivia" (om vi fortfarande ska hålla oss inom ramen av kärlekslåtar i Born and Raised).

När jag såg den här videon, som John Mayer till stor del filmat själv, fick jag större förståelse för hur ensamt artistlivet kan vara. Tänk dig själv att resa runt i världen på tour i ett halvår och aldrig riktigt kunna känna sig som hemma. Märkligt det där egentligen, en så älskad person med tusentals fans (som till och med skriver bloggar om en...) och samtidigt kan man vara så ensam. Jag vet såklart inte om det var så John kände (antar att det inte är så nu när han har Katy) men jag fick verkligen en sådan känsla när han exempelvis satt och åt middag själv.

Nyligen dök det upp en ny rubrik på John Mayers officiella hemsida och app, nämligen "Cheif's Choice". Jag älskar det! Såhär beskrivs det på appen: "From time to time there are performances so great, we feel it necessary to share them with more than just the people in the seats that night. In the spirit of 'more Music is better', we will periodically post recordings for you to enjoy and pass around. We're Calling it Chief's Choice. They will come at random and without warning. You'll be able to hear them first here on the Mayer Tour App. So check back often. And enjoy". Än så länge har det kommit upp två låtar. Den första från spelningen i Sao Paulo med "Dear Marie" och den andra från Herning i Danmark med "Something Like Olivia". (Cheif's Choice #2 har inte kommit upp på hemsidan ännu).

Förutom tre fantastiska spelningar i våra grannländer, har det också hänt två andra fantastiska saker: jag och John Mayer har fyllt år. Jag den 14e och han den 16e! Trots att jag inte fick en hoptimist eller flera tusen människor som sjöng för mig så hade jag en superbra dag! Jag har inte läst så mycket om John Mayers dag men har på sociala forum sett hur hans underbara fans har grattat honom. Och också hans flickvän...

Jyske Bank Boxen
"I've been waiting to come back to Denmark for a very long time now.  Thank you for all being here when I did." Så tackade John Mayer publiken i Herning innan han och bandet gick av scenen. Detta fick liv i publiken och de som tidigare suttit stod nu upp och jublade och skrek. Stämningen i publiken var på topp, och än bättre när John och bandet återvänder för att avsluta kvällen med "Age of worry" och "Gravity". Jag har gjort mitt bästa för att tolka diverse danska nyhetsartiklar - och vad jag förstår verkade det som en lyckad första spelning i Danmark. Förutom detta fick John Mayer också en present från ett fan, då han dagen därpå skulle fylla 36 år. I paketet låg det en leende dansk hoptimist, vilken jag efter lite googlande fick fram att vara en sådan här:

Jag har varit borta från bloggen i fem dagar - de fem kanske mest händelserika dagarna sedan bloggens start... Så trots att det var ett medvetet val, var det kanske inte det smartaste valet jag gjort. Nu sitter jag nämligen med drygt 5 topics som jag bara vill få skrivna! Men först av allt vill jag be er som var på spelningarna nu i veckan att skriva! Skriv en lång eller kort kommentar om stämningen, musiken och kvällen i helhet. Självklart kan jag läsa recensioner och se videoklipp från spelningarna, men personligen tycker jag det är mer speciellt att få höra det från någon som var där och upplevde det på riktigt. Så medan jag skriver några inlägg kan väl ni skriva några kommentarer, det låter väl fair?

Jag har skrivit över 50 inlägg på denna blogg. Helt otroligt, känns som om jag har haft bloggen i flera år - när det bara gått tre månader. Jag måste erkänna att det blir tyngre och tyngre för varje inlägg. Ni kanske märker hur både kvalitén och "rubrikerna" börjar sjunka, och ja, det är svårt att skriva varierat kring en enda person. Jag tror att mitt problem är att jag inte är ute och söker och försöker upptäcka nya sidor av Mayers musik utan har bestämt mig för topics som jag känner till och vill skriva om. Topics som tyvärr börjar ta slut. Med detta sagt vill jag be om ursäkt för kass uppdatering samt tala om att jag troligen inte kommer skriva igen förrän spelningarna i Norden är klara. Och till er som ska gå nu i veckan: HA DET BÄST! Glöm inte att kommentera och skriva hur det var, vill veta allt.

Jag har lyssnat alldeles för lite på denna låt.
Att sökningen "Tracing John Mayer - Meaning" har över
600 000 träffar på Google säger ganska mycket. Hur tolkar ni den?

Denna sökning har över 100 miljoner träffar på Google. Sedan jag blivit mer insatt i John Mayer har jag också blivit mer insatt i folks åsikter kring John Mayer. Mycket av den respons jag ser (på sociala forum) är positiv och handlar främst om vilken begåvning han är samt den inspirationskälla han har varit för många. Den andra delen av responsen handlar om huruvida man ser på John Mayer som en riktig musiker eller en till i högen av alla dagens mediokra popartister. Då jag själv vet var jag står i frågan har jag inte tänkt så mycket på detta, fram till idag då jag såg detta på Twitter

Nu är det fan inte långt kvar.
Sjukt egentligen att jag är så taggad, som inte ens ska dit. Men jag vet att några av er ska! Det är mindre än en vecka kvar innan spelningarna i våra grannländer startar, och jag vill verkligen att ni kommenterar och skriver efteråt om hur det var! Vill veta allt, stämningen, publiken och musiken såklart. Jag har inte så bra koll på John Mayers tidigare spelningar i Norden, men tror att hans senaste spelning i Sverige var år 2003 (att hälsa på var 10e år känns inte så mycket begärt, men icke...). Då jag inte var så haj på John Mayer år 2003 så har jag läst på lite forum för att se hur spelningen var. Onsdagen den 22 oktober 2003 spelade John Mayer på Klubben, Fryshuset, i Stockholm. Såhär kommenterar en person som var på spelningen:

"Åker du till USA får du stå i en stor skrikande folkmassa. Här var det rätt skön stämning med 200 pers, inge skrik. Alla var tysta och lyssnade på hans musik och det han sa mellan låtarna".

Skulle John Mayer ha kommit till Sverige i år tror jag inte att en lokal i Fryshuset, för 200 personer, hade räckt. Snarare Annexet eller Hovet. Sen är jag ganska osäker på om publiken hade liknat den som var för 10 år sedan. Själv tycker jag att det är mycket roligare att gå på en konsert där publiken går all in och sjunger med! Och om det var jag själv som stod på scen skulle jag mycket hellre se att publiken var en del av konserten än att de endast var där för att se och höra. I intervjuer om de senaste spelningarna från turnén, får jag en känsla av att John känner något liknande. Exempelvis spelningarna i Sydamerika. Min uppfattning av spelningarna i Sydamerika är att de gjorde starkt intryck på John Mayer och bandet. John kommenterar spelningarna:

"It was like 35 000 people going CRAZY, shoulder to shoulder, going crazy. And then we came back to the States and it's like we played the same show and oh, people aren't going crazy. I think to myself, I am not playing a very good show and I look out and they are going crazy, not to me but for me, into their phones".

Återigen Instagram-fenomenet under konserter, där upplevelsen går igenom telefonen. Jag kan ha misstolkat, men utifrån den tacksamhet (i form av videos och bilder) som John Mayer och bandet visat ifrån spelningarna i Sydamerika tror jag att dessa, stor del tack vare publiken, var något utöver det vanliga.

Jag tyckte att intervjun var kort men bra! Så kul när han berättar att han inte har sjungit på tre års tid och folk svarar med att "Oj, jag har inte hört om det" eller "Jaha, det märkte jag inte". John kommenterar detta med att säga "You realize how important you are". Vad jag gillar i part 2 är att höra John prata om Montana och hur livet skiljer sig där ifrån storstan. De tar också upp Instagram-fenomenet som under detta år varit en stor del av "Born and Raised"-turnén. Sättet att marknadsföra, både turnén men också den nya plattan, är billigt, effektivt och spännande. Genom hashtagen #Mayerisback som cirkulerar på sociala medier har de skapat ett briljant och modernt sätt att marknadsföra. Marknadsföringen hålls vid liv då Mayer själv ibland slänger upp bilder och videos med hashtagen #Mayerisback.

Imorgon ska två av mina favoritgubbar träffas och prata, så kul! John Mayer och Jimmy Kimmel. Kan inte bli bättre :) Tror senast John var hos Jimmy Kimmel var år 2006, så det var ett bra tag sen. Då hade jag inte börjat lyssna på Johns musik, och han var mitt uppe i "John Mayer Trio", som han också turnerade med samma år. Funderar på att skriva ett inlägg om "John Mayer Trio", skulle ni tycka det vore kul? Imorgon besöker John i alla fall Jimmy och jag tror vi får vänta med att se intervjuen tills den dyker upp på Youtube eller liknande. Känns lite väl överambitiöst att försöka hitta någon sida som streamar...

Blir nästan rörd när jag ser på statistiken. Ni är få, men ni är fanimej trogna. Min uppdatering är sämst, men ni kikar in dagligen... Börjar få dåligt samvete, inte minst då jag lurade er onsdags! Vilket as jag var. Sa att jag skulle uppdatera på kvällen men icke sa nicke. Dock har jag en väldigt bra förklaring. Jag har som sagt klippt ihop en egen video - efter mycket omständigheter. Planen var att jag skulle ladda ner två videoklipp från Youtube med hjälp av "Youtube downloader" för att sedan sätta ihop och klippa dessa i Windows Movie Maker. Jag laddade glatt ner de två videosarna, som självklart var i fel format för WMM. Efter att ha försökt konvertera dessa online bestämde jag mig för att istället ladda ner ett program som konverterar. Konvertering gick bra, trodde jag, till jag upptäckte att videosarna istället hade blivit ljudfiler. Jag lämnade arbetet för kvällen och först idag valde jag att istället ladda ner ett annat videoredigeringsprogam än WMM. Detta program kostade självklart pengar så jag valde en gratisversion och fick därför en ful jävla vattenstämpel. Så där har ni min förklaring. Sjukt vilket arbete jag lagt ner med tanke på hur få ni är som vill ta del av det jag gör... Vad ska jag säga om resultatet, inget vidare kanske. Kvalitén är dålig, videon är hackig men snälla uppskatta ändå mitt arbete :)

Samma plats, samma låt men 3 år senare. New York Plaza, "Waiting on the World to Change" år 2010 och år 2013. I videon har jag först haft en bit från år 2010 och sedan samma del av låten fast från 2013. I början av videon, från 2013, frågar intervjuaren ifall John någonsin fruktade att aldrig kunna sjunga igen. John svarar att det aldrig var en risk, utan istället en fråga om när och vilka låtar han med tiden skulle kunna börja sjunga. Jag vet inte hur ni känner, men jag märker stor skillnad från hur han sjunger före "sjukdomstiden" och efter. Misstolka mig inte, det är inte så att jag vill komma här och peka på en försämrad sångkapacitet utan det handlar istället om sättet han sjunger på, och styrkan han har i rösten. I framförandet från 2010 finns det ett tryck i låten som inte är alls lika stark i framförandet från detta år. Har tidigare nämnt att jag inte är någon musik-expert, men jag märker också en stor skillnad i tonläge. Jag tror att Johns förändrade röstkapacitet spelade en stor roll i hans musikaliska utveckling. Lyssnar du på "Paradise Valley" skiljer den sig mycket från exempelvis "Continuum" både text- och sångmässigt. Låtarna är anpassade till den röstkapacitet som John idag erhåller, vilken kanske kommer att skilja sig om ett eller två år. Det skulle vara kul att höra om ni tänkt något på detta, kan ni hålla med om det jag säger? Jag vet att videon är lång, men lyssna gärna på hela och försök vara lite småanalytiska!